Samma dag jag skulle visa mitt Norpan för L började Augustifesten. Dessutom var det stor fotbollsmatch mellan Peking och Änglarna (2-2). Det är lite typiskt mig förresten; när det ska slås på stort faller det hela på något plastigt evenemang. Norpan är sig inte likt när barnvagnar, överförfriskade Peking-fans, sockervadd och tivolin barrikaderar hela stan. Strosfaktorn sjunker markant när man måste kryssa mellan både krimskrams samt indianer beväpnade med panflöjter och regnrör. I vilket fall: S:t Persgatan, Nygatan, Skvallertorget, Norra
Promenaden, Himmelstalund, campus, Tornet, Västgötabacken, Pelikanen och Drottninggatan ligger fortfarande kvar. På tal om Himmelstalund: efter en promenad runt Strömmen hade jag en idé om att dra ut till Himmelstalund och så här i efterhand kanske det var en dålig idé. L hade nämligen, på något jävla sätt, fått för sig att Himmelstalund är en löjligt stor park (?) Döm om hennes förvåning och, framförallt, stora besvikelse när hon stod face to face med Himmelstalund. ”Var är träden, dammarna och de lummiga oaserna? Vaddå 'kom hit och möt mig på Himmelstalund' Vad är grejen liksom!?” Besvikelsen var ett smärtsamt faktum. Stackars, stackars L som hade förväntat sig så mycket.Nåväl, på väg tillbaka till bilen fick jag ett infall att i alla fall undersöka
om det kanske fanns någon vänlig själ som åtminstone kunde släppa in oss i Tornet. Vi hade tur på vår sida (när har vi inte det?) och hittade en trevlig före detta meditakeniker, H som höll på att flytta ut. Hon släppte upp oss på torntaket och vilken magnifik avslutning på dagen det blev! L fick med egna ögon uppleva den hisnande höjden och underbara utsikten över stan. Själv blev jag själaglad över att en sista gång traska runt där på taket men framförallt var jag mest nöjd med att få visa L min forna bastion: Tornet.OK, Augustifesten, Peking Power och debaclet på Himmelstalund till trots, var det en strålande dag på många sätt och jag tror att L var lite nöjd i alla fall över att bli lotsad runt Norrköping där mina fotspår för länge sedan sopats undan.
/Elfwingson