...är någonting som ibland uppkommer ute på havet. Det är vattenvirvlar som utvecklas i samband med ebb och flod. Då kan det bildas vattenvirvlar av olika storlek, också kallade ”malströmmar”. Det finns historier om gigantiska malströmmar utanför Lofoten som slukat fartyg med ”man och allt”. Om dessa historier stämmer vet jag ingenting om men jag vet en hel del om musik.
Det var sådär svart igen och jag tappade fotfästet. Jag rasade lite till och ännu en gång kom musiken väl till pass men när jag började hade jag inte en jävla aning om vad som skulle komma ut på andra sidan. Jo förresten, en sak visste jag om och det var att tempot skulle vara... Rasande. Ja faktiskt. Rasande. En över två veckor gammal text, en ackgitarr och ett mullrande e-mollackord var det enda jag började med och här står jag nu med en låt som helt enkelt får symbolisera min nerfärd i malströmmen (framförallt slutet). Kalla mig pretentiös (jag vet att det är många som gör det) men som jag redan berättat om är det här mitt enda sätt att kanalisera allting.
Jag sa ju att det skulle bli musik nästa gång det fuckade upp sig.
/Elfwingson