Jag tänkte på dig igår.
Det tillhör visserligen inte ovanligheterna men det som var mer vackert än en strålande höstdag var att jag tänkte på hur naturlig och avväpnande du kan vara. Det slog mig i helgen och framförallt i lördags natt därute på verandan. Nåväl, avväpnande som sagt. Det är i alla sin alldaglighet väldigt fantastiskt. Jag har nog aldrig träffat på någon som kan vara så avväpnande som just du.
Du har inte långt till det där porlande livsfnisset eller ett spontant gapskratt och det är alltid lika smittsamt. Samtidigt kikar i bland Det Stora Allvaret fram och natten kan bli väldigt, väldigt djup. Jag menar inte att du är ytterligheterna personifierad utan självklart representeras alla känslotillstånd men... Ptja, det jag säger är nog att ditt skratt, ditt leende och din blotta uppenbarelse alltid är lika avväpnande.
Avväpnande, varm och väldigt, väldigt fin.
/Elfwingson
Vad det gäller det här inlägget så kan jag bara säga; allt i sinom tid, jag lovar