Det första som slog mig var ”Nämen, vad fan grabbar! Vad har ni gjort!?” Självklart kommer jag att köpa plattan den 17:e oktober (reservationen är redan lagd) men den stora frågan är: kommer hela plattan att låta så här? Det här ska bli jävligt intressant att höra helt enkelt. OK, den där superreverberade, sjuka cembalon är väl ändå lite Kent ändå. Och texterna luktar Jocke Berg lång väg men när fuzz-synthen drar igång... Kom igen! Vad är det som händer?
Jo, jag tycker OCKSÅ att Depeche Mode är väldigt bra (åtminstone vissa plattor) och att vissa av mina proddar kan vara något inspirerade av dem men inte springer jag iväg och prånglar ut en singel som låter som en enda lång pastisch för det. Jag vet inte... Att Kent vart reducerade till en kvartett, att plattan proddades i annan (USA-baserad) studio och att de ville förnya sig har säkert med saken att göra. Herr Berg kommer på att han minsann ska sjunga en oktav lägre än han brukar och sedan är bollen i rullning. Det ena ger det andra och blir till det här. Men jag tror också att det här soundet kan tilltala/locka en yngre publik och kanske hålla kvar gamla lyssnare ett tag till och det är ju absolut inget fel med att en yngre publik hittar fram till Kent. Det är ju bara bra tycker jag, men jag menar också att då kanske det här inte är det bästa att lyssna in sig på. Jag måste ändå säga att efter Max 500 (som var första singelsläppet inför Du & Jag Döden) var jag extremt nyfiken och väldigt het på att höra resten men den här gången jag inte lika taggad. Så är det bara. Å andra sidan: så länge det inte blir för mycket discoinfluerade triggade trummor och DM-rip off så är jag ganska så lugn. Det där disco-stuket funkade på Musik Non-Stop men då ska man också ha i tankarna att det var den enda låten som hade någon sorts cross-beat på den skivan.
Nåväl, jag upprepar: det ska bli jävligt intressant att höra hela skivan när den väl dyker upp i mitten av oktober. För det här (det vill säga singeln ”Ingenting”) övertygade mig inte ens till 50%.
/Elfwingson