torsdag, januari 24, 2008

Borås, oktober 2007

Förra gången jag var i Borås så invigde jag J i musikproduktionens underbara (?) värld. Han fick veta lite mera om mixologi, olika uppmikningstekniker, långa väntetider under bouncing samt mjukvarukrascher i Cubase. Vid ett tillfälle tittade han på mig med ögon lika vattninga som en pöl av regnvatten en kulen oktoberdag, och frågade: ”Är det alltid såhär?” Vad svarar man på det? ”Nej, bara i bland” eller ”Jo'ro serru såatteeee. Det är såhär att...” Nej, varför ljuga? Nej, det är inte alltid så här. Oftast är det faktiskt roligt både att spela in och mixa musik, men det är när datorn säger ifrån som det kan bli lite...tokigt milt sagt. Jag vet inte hur många nätter jag suttit och, medelst en stämma som skulle fått en bunkerchef i Buchenvald att bli rädd, svurit över att ingenting går som det ska enbart för att burken strejkar. I våra första studiolokaler i Norpan hade någon med silvertejp bokstaverat ”CTRL+S” i stor blockskrift ovanför en utav arbetsstationerna. Det finns en anledning till det, förstår du. I de tidigare versionerna av Cubase var det mer regel än undantag att fanskapet hängde sig under viktiga sessioner. Just därför var det oerhört viktigt att man sparade sina projekt i tid och otid. Allt för att inte gå miste om sina viktiga projekt. Första gången det hände mig fick jag nästan panik och tittade med lika vattninga ögon som J, på min kurskamrat och frågade: ”Är det alltid så här?” varvid han svarade: ”Nej, det är inte alltid så. Men oftast när du håller på med dina mest viktiga projekt”. I vilekt fall som helst så hade jag inte sparat tillräckligt ofta. Merparten av projektet (bland annat alla gitarrer, synthar och bas) försvann lika snabbt som en skållad bäver. Då var klockan kvart i fyra på morgonen. Jag suckade lite uppgivet, kokade en kanna kaffe till, satte mig och började om. Orden ”gör om, gör rätt” ekade genom mitt huvud och det kanske var bäst eftersom det ”nya” projektet blev fan så mycket bättre. Utöver inspleningsessionerna i Borås förra gången hann jag och J med att ta ett par vändor nere på stan. Där hittade vi bland annat en second hand-affär med en skyltdocka som är så vansinnigt lik mig att vi kände oss tvingade att dokumentera detta.

/Elfwingson

PS Jag väljer att kalla min look-a-like för Jörgen så att inga missförstånd inträffar nästa gång du besöker Myrorna i Borås och helt sonika börjar diskutera studioarbete med Jörgen i stället för mig DS

Foto: Jesper