Jag vet inte hur många gånger jag folk har ställt frågan: ”Men du, nu när det produceras mycket musik av banden själva, är det då inte ett tecken på att producentyrket håller på att försvinna?” Svar: ja, det produceras mycket hemma i lägenheterna/replokalerna och tyvärr låter det ofta just ”hem-producerat”. Låt mig säga såhär: bara för att folk kan lägga om ett sår eller ta en insulindos så betyder inte det att det behövs färre sjuksköterskor eller hur? Ja, jag är medveten om att jag hårddrar det här, men du förstår hur jag menar, visst? Det jag vill komma till är att det alltid kommer att finnas ett behov av utbildade proffs inom alla fält. Har de stora skivbolagen färre musikproducenter eller mixningstekniker? Svar: nej. Har antalet datorer ökat i replokalerna? Svar: ja, men till slut har bandet producerat så många demos att de känner att de vill ta nästa steg och fixa fullängdare i en riktig studio med proper teknik. Att det sedan kostar skjortan får ses som ett nödvändigt ont. Tro mig, jag har varit där. Två gånger dessutom.
Tyvärr är möjligheterna inom branschen inte vad de borde vara längre. Du kan inte, som förr, glida upp till SR, börja dra en XLR-kabel och koka kaffe och sakta men säkert jobba dig upp i branschen. Fast de tekniker som jag stött på, framförallt i Norrköping, var just födda ur detta. Du vet hur det är: du är bandets självpåtagne tekniker som både innan och efter varje gig har stått i sladdpastan och riggat mikar. Nowadays får du kanske finna dig i att du inte bara är bandets tekniker utan även den som släpar runt på två rackmonterade Motu-kort, en laptop (plus en backupdator för man vet ju aldrig vad som kan hända under livegig) samt två kablar som du ska plugga in i PA-systemet. Efter hela giget blir du också den som får sitta och mixa och mastra hela giget samt bränna ut ett antal CD exemplar. Andra tider, andra lösningar helt enkelt. Fast, man ska inte börja gråta över att tiderna förändras. Det är bara att låta sig förändras med dem.
/Elfwingson