söndag, april 19, 2009

Jag var tvungen att ”känna lugnet” igen...

...så jag tog Glöd-skivan ett extra varv häromdagen och insåg att det helt enkelt var nödvändigt att mastra om den. Det känns så angeläget i bland. Att känna att jag behöver återfå ett totalt lugn och vad är då mer passande än mitt eget sätt att varva ner och dyka djupt ner bland de pastellfärgade ljudspåren. Det är någonting med det där som får mig att slappna av fullständigt. Ingen som stimmar. Ingen som jiddrar. Ingen som dör. Alla och allting lever och jag är den som är mest levande.

En ny, spännande mastrings plug-in (FinalPlug) och ett par timmar senare var det klart. Dessutom stuvade jag om lite bland låtarna när jag ändå var igång. Jag plockade bort
Tusen ljus... II och Himmelstalund (som jag, sanningen att säga, aldrig var helt och hållet nöjd med), ersatte Tusen ljus... II med Glömd (som för övrigt låg på skivan i ett tidigt skede men precis som S:t Persgatan lyftes ur i ett ögonblick av hjärnsläpp). Den gamla versionen av Himmelstalund ersattes med den ”nya” (det vill säga den versionen från Dreams of L.A-projektet eftersom att ljudbilden fungerar lika bra på Glöd) och nu är jag lycklig och lugn igen. För övrigt finns Himmelstalund samt två spår från Atomvinter-EP:n att lyssna på här.


På tal om Dreams of L.A så låter det där giget snällt vänta på sig. Det känns som julafton som aldrig riktigt infinner sig. Man väntar och väntar men det blir liksom aldrig av. Jag vet inte... Skivan (som ska finnas till försäljning) är mixad, mastrad och klar, gitarren omsträngad, mikarna kalibrerade och låttexterna är i ordning. Nu väntar jag bara. Det känns i och för sig fortfarande som om det ska bli väldigt kul och intressant med det där giget men det börjar kännas lite väl segt nu. Hur som helst, vad som än händer så gör vi det tillsammans, L och jag. Gör det succé, gör vi det tillsammans. Tokstörtar vi, gör vi det tillsammans. Fuckar mikarna ur och PA:t exploderar så går vi igenom det tillsammans. Det är ju det som är lite spännande med livegig; allt kan hända och erfarenheten säger mig att man ska vara beredd på precis allting. Jag vet i alla fall att jag ska ta och spola i mig lite vin innan det där giget eftersom att det blir lite skönare att crash and burn då. En sak är i alla fall säker och det är att jag har inte spelat så här mycket gitarr sedan jag var tjugo. Dessutom var det oerhört länge sedan jag repade in mycket nytt material på en och samma gång. Men jag antar att man får ta det onda med det goda och hoppas att det blir bra till slut. Men det blir det nog.
Bra alltså.

/Elfwingson