”Wunderbar” utropade pojken i Tornet när hösten var över honom

Det var Kulturnatt i går. Norrköpings gator fylldes till bredden av mer eller mindre kulturella människor som sprang runt och tittade samt deltog i många av de olika aktiviteterna som anordnandes. Inte för att jag hade någon koll på vad som hände, vad jag däremot visste var att Peps Persson gigade på Flygeln på kvällen och det skulle jag samt fyra galenpannor till både åhöra och se. Så var tanken i alla fall... Några missöden senare (som inte vi kan lastas för) befann vi oss på Trappan (det nybyggda studenthuset här i Norpan). Där både dansade och drack vi tappert till klockan var halv tre. Med en tanke på efterfest som blev till pannkaksmys (där jag fick två korvar med bröd i stället) satte jag punkt för Kulturnatten 2006. Dessutom började den här dagen oerhört bra. Mest tack vare att jag slog upp de lite grumliga, bruna ögonen och bara var lite bakis. Det ordnade upp sig efter en tandborstning, några glas vatten samt ett telefonsamtal från T. Det kändes bra att få prata dig, brorsan. Även denna dag avslutades på ett nog så bra sätt. Först ett telefonsamtal från L och sedan ett par timmars promenad och ett långt samtal med I om gårdagens äventyr är en bra avslutning på en bra dag, vare sig du tror det eller inte. Nåväl, hösten är över oss och jag kunde inte vara mer nöjd. Nu börjas det: thé i löjligt stora koppar, blåsiga och mörka höstkvällar, flera timmar framför datorskärmen med de pastellfärgade ljudspåren samt kaffe nere på campus. T och L: hösten är över oss och lövträden rodnar vackert som blyga konfirmander. Hösten är här! Leve den! Leve oss, mina vänner.

/Elfwingson