Det är mycket jag ska göra ”sedan” (vilket nog är nog en dålig grej med mig). Ganska så ofta lever jag efter mottot: ”Gör inte det du kan skjuta upp tills i morgon” och vill så gärna tro att allting löser sig. Det gör det förr eller senare. Frågan är bara på vilket sätt det löser sig: på ett bra eller ett mindre bra sätt.
Nu är min praktikredovisning klar och det ska bli helt galet skönt att få sova till sent på eftermiddagen igen. Men jag antar att det inte blir så många dagar som man får sova med tanke på att kursstarten…
Kursstarten? Vad var det med den som var så… ?
Just det, jag skulle ju kolla upp schemat!
Så var det.
Det har varit sjukt kallt i dag. Inte nog med att det har varit kallt utomhus, det har varit kallt inomhus också. ”Hur kommer det sig?” frågade jag en kursare. ”Det beror på att man inte drar igång undervisningen på allvar förrän i morgon…” var svaret. Med andra ord ska vi stackars satar som har oturen att behöva befinna oss på praktikredovisning frysa arslet av oss, bara för att LiU är snåla som fan. Man kan ju kräkas blod för mindre…
Det kanske skulle vara en bra idé att kolla upp den där kursstarten i alla fall.
* * *
Mängder av meddelanden trillar in och jag stänger ner fönstren ett efter ett. ”Nej, inte i kväll. Trehundrasextiofyra kvällar om året, men inte i kväll” tänker jag för mig själv.
Musiken är mer intressant i kväll. Inte spelkväll, inte Betapet, inte äta, inte sova, inte kaffe, inte cigaretter…
I kväll vänder jag hundra människor ryggen för musikens skull.
Det känns helt OK.
/Elfwingson
Foto: Linda