Jag brukar drömma om hennes händer, hennes fingrar runt en cigarett, hennes hår som flyter genom min hand, hennes läppar som i bland bränner som eld och hennes varma varma kropp bredvid. När jag vaknar ligger hon där och andas tungt. Ofta ligger min arm runt henne och jag låter min utandningsluft träffa hennes nacke.
Att tiden går snabbt råder det inga som helst tvivel om. Ett annat faktum är också att den går snabbare ju äldre du blir. ”Det är bara tre månader kvar till jul nu” sa någon på jobbet och jag höjde så klart på ögonbrynen och tänkte att det faktiskt inte känns sådär vansinnigt länge sedan det var frostnätter så sent som i april och de där fjorton trappstegen blev en naturlig avstickare efter alla promenader. Härom natten somnade kvinnan lite tidigare än mig och jag höll precis på att somna när jag kom att se på henne.
”Det är då själva fan att jag inte kan förklara eller sätta ord på hur mycket jag älskar dig” tänker jag men tänker sedan att hon redan hajat det där utan ord. Under de minuter jag bara såg på henne och sakta, sakta strök handen över hennes kind både hörde jag och såg de senaste månaderna spelas upp. Allt från nyårsnatten som slutade runt halv sju-tiden på morgonen till den där sena frostnatten i april då hjärtat faktiskt missade på tändningen när vi kysste varandra ackompanjerade enbart av våra egna hjärtslag och den blygsamma trafiken ute på Sjögatan. Vårens ljumma vindar och sommarens, många gånger, brännande sol. Genom everydaysamtal om listor och musik eller ingenting alls till allvarliga nattsamtal om relationer och kärlek. Jag säger till henne att hon är fantastisk och hur underbar hennes familj och vänner är. Men det jag inte kan säga är hur mycket jag älskar henne.
Men... Det gör ingenting. Hon känner det och då är det så. Då har jag lyckats trots att orden aldrig räcker till.
/Elfwingson