Saker som får andra att somna av tristess tycker jag är skitkul! Seriöst: det är ju något allvarligt fel på mig…
Jag går en skapligt tråkig utbildning på tekniska fakulteten här i Norrköping. Den går ut på att producera musik och lära sig (nya) saker om ljudteknik. Tanken med allting är att jag ska jobba med det i framtiden. Någonting som säkerligen kommer att misslyckas, men jag kommer att ha en fil.kand. i musikproduktion (någonting som kommer att visa sig inte betyda ett skit i praktiken).
Jag tycker att det är extremt kul att veta saker om exempelvis signalflöden, mikpreampar, signalteori eller skillnaden mellan en dynamisk mikrofon och en kondensatormik… Kolla här, ungefär 90 procent av er som läste det där somnade medan ni läste det.
Många andra har koola yrken och/eller utbildningar: journalistik, socionomi, lärarutbildningar i alla former, biokemister, kulturvetare, mediaanalytiker, projektledare och så vidare. Listan kan göras lång.
När exempelvis T berättar om sina grävjobb på en tidning blir jag imponerad, ”ooh”- och ”aah”:ar högljutt, tycker att just han är den mest skickliga skribenten i hela världen, är svinstolt över honom och läser hans alster medan jag skryter om att jag minsann är god vän med en tvättäkta journalist.
Någon som viger sitt liv för att informera, peka på orättvisor i vårt djupt orättvisa samhälle och sänka toppolitiker när de går för långt. Det är bra och jag blir lika imponerad och stolt varje gång jag läser någonting av just T. Exempel nummer två rör L: hon läser sig till hur man tar hand om människor (som om hon skulle behöva läsa sig till det. Hon har det ju för fan i blodet). Medan jag var ute och gick en stilla promenad tänkte jag: ”Det är ett fint vägval att ta hand om människor och lära sig alla regelverk omkring det. Ta hand om människor som råkat i svår nöd och få dem att komma tillbaka till verkligheten”. Kom igen, det är ju så fint så man nästan börjar gråta. Viga sitt liv till att hjälpa andra.
Vad lär jag mig på min utbildning? Jo, bland annat hur man snabbpatchar ett digitalt mixerbord, redigerar trumspår som är längre än längst samt hanterar gnällspikar som ska lägga sångspår för första gången i sitt liv. Jag är musikstudions egen Indiana Jones med jättefarliga XLR-kablar.
Jättespännande…
* * *
Idag har jag varit ledig. Hela dagen till och med! Helt otroligt…
Från början hade jag en plan som gick på att städa, diska och allt sådant där man kan ta sig tid till när man är ledig. Det hela föll på att jag sov till typ två och sedan var ju nästan dagen slut. Grattis!
I stället har jag gjort så lite som möjligt. Jag hade faktiskt gjort mig förtjänt av att slappa. Inget plugg, ingen städning, ingenting… Jo förresten, jag ringde och störde L ett slag på eftermiddagen. Men det var väl också det enda av vikt och värde som hände. Med andra ord så har jag varit tämligen onyttig idag och låtit en hel dag gå utan att göra så många vettiga saker.
I och för sig har jag lyssnat på musik och messat I också. Det var nog ganska så vettigt.
På sitt sätt...
/Elfwingson