Under ett par kaotiska timmar satt jag och funderade över vart alla mina positiva tankar kommer från. Det är ju ett mysterium värre än… Än… Än någonting annat. Sedan så är det intressant också. Inte för dig kanske, men för mig. Du får helt enkelt lära dig att leva med det.
Nåväl, tillbaka till ämnet…
Är jag kär?
(I någon annan än mig själv) Nej.
Träffar jag någon?
Nej.
Om jag har vunnit på Lotto?
Not so much, no.
Är jag full?
Inte just nu.
Återstår…?
Ja du, det kan man ju undra...
Kan det vara så att allting kommer från insidan? Ja, vet du vad: jag tror faktiskt det. Någonting slog slint i själen och bröt ut. Någonting bröt ut och det känns som en jävligt bra grej. Nej förresten, det inte bara känns som om det är en bra grej. Det är en bra grej.
* * *
När världen brinner kommer jag rusande med vatten, leker vardagshjälte och räddar människor ur lågorna. Och när världen brunnit klart står jag bredvid och petar i askan och mumlar någonting om att ”det blir bättre”.
Vad säger man?
Jag är fin.
Jag har det på papper.
/Elfwingson