Jag drömde någonting otäckt i natt. Det var hemskt och otroligt sorgligt. Det var visserligen en feberdröm men var den var på intet sätt mindre skrämmande och verklig för det. Jag vaknade drypande av svett och lakanet virat runt kroppen. Hjärtat slog alldeles för hårt och mardrömmen var inbränd på min hornhinna. Jag ska berätta mer om det någon annan gång. För ett par sekunder funderade jag seriöst på att ringa ett telefonsamtal men kvävde snabbt den impulsen.
Klockan närmade sig halv fem på morgonen och jag gick, trots febern, ut på verandan och rökte en cigarett. Alla stjärnorna gjorde mig sällskap medan den kalla oktobernatten sakta slöt sig om mig. Det kändes inte alls bra. Inte någonstans faktiskt. Jag gick in och drack ett stort glas vatten medan jag grubblade på den där drömmen. Hade den någon högre mening eller var det bara en ”vanlig” feberdröm?
Sedan tog jag upp mobilen och läste några vackra rader ur ett sex månader gammalt SMS. Jag skrattade till och bäddade om sängen. Lade i nya sängkläder och puffade till kudden ett extra varv. Fastän huvudet sprängde mer än någonsin log jag mer än vad du kan tänka dig, lade mig ner och viskade ”god natt och sov så sött” till Mönsterås' finest.
Kärlek.
/Elfwingson