Det är egentligen inte första pris som hägrar i den här körtävlingen (första pris = en inspelning). Om det är nu är så att jag skulle vilja ha den här kören på tejp så är det lätt fixat. Det kan jag ordna själv om det är så. Det är mest äran och prestigen över att ha startat en amatörkör och fått dem att låta kioskvältarfantastiskt ihop på så kort tid. Däri ligger prestigen. Fast den får jag ju ändå så nu när jag tänker på det så spelar det ingen roll om vi vinner eller inte. Jag är någorlunda laddad. Nervös? Nej faktiskt inte. Lite nervös ska man vara när det väl gäller för då skärper man till sig. Förmodligen kommer jag att känna mig som en sprinterlöpare en minut innan starskottet. Det är någonting alldeles extra med livegig, tycker inte du också det?
Man är taggad, laddad och jävligt nyfiken på hur det kommer att gå. Man förväntar sig att allting kan hända (för det gör det under livegig) och hur man ska tackla saker och ting som uppkommer. Man får i alla fall inte tappa huvudet. Allting ingår i showen och man garvar åt allting. Som den gången med Hybris exempelvis; vi fick börja om flera gånger på en och samma låt (eftersom stämtonen var helt åt helvete) men vi gjorde det så jävla bra att ingen anade någonting och alla trodde att det ingick i grejen. Det är i och för sig mil mellan ett studentspex och den här kören men det spelar ju ingen roll. Vi får väl både se och höra hur det går imorgon. Jag vet inte hur min kör tänker förbereda sig. Höghöjdsträning, pastarätter eller honungste?
Det spelar ingen roll så länge de befinner sig i Kalmarsalens entré vid klockan tolv i morgon och har med sig sina mest vackra sångröster. Själv tänker jag värma upp med min paradrätt (kycklingenchiladas) samt rött vin i kväll (förhoppningsvis i sällskap med L). Jag ska ju inte sjunga någonting så i princip ska jag bara se till att komma upp i tid och den lilla detaljen kan väl inte vara så svår att minnas. Eller? Borde jag skriva en "kom ihåg"-lista? Jag menar; det är ju inte så mycket jag egentligen behöver komma ihåg. Det är ju i och för sig gitarren. Och stämgaffeln. Och capon. Och axelbandet. Och stämapparaten. Och plektrum. Och nya strängar (ifall jag nu skulle knäcka någon på genrepet). Och någon typ av fika (eftersom inte en jävel lär ha tänkt på att det finns en mjölkallergiker bland körledarna). Och ett niovolts batteri till den aktiva gitarrmikrofonen (samt ett backup-batteri). Och vilka kläder jag ska ha på mig. Och...
Nej fan, det får nog bli en komma ihåg-lista nu när jag tänker på det.
Vi ses!
/Elfwingson