OK, först skulle den här texten handla om en upp-fuckad dator, ett projekt som gick så åt helvete som det bara kunde (på grund av ovan nämnda upp-fuckade dator) samt L's nyinköpta solglasögon. Förutom det där med solglasögonen skulle det blivit en misärtext.Men...
L fick mig på andra tankar. Efter ett telefonsamtal med henne gick jag ner på stan utan något egentligt ärende. Gick omkring helt planlöst medan jag kisade lagom mycket i solen. Till slut tog jag en Metro, köpte en kaffe och satte mig nere vid campus. Medan jag satt där och bläddrade genom tidningen slog det mig att jag känner mig mer levande för varje dag som går. Eftersom att jag inte tror att det bara är vårsolen som gör det så måste det vara någonting annat också. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men någonting är det...
Någonting bra.
Whatever... Jag kan bitcha och moana över hur mycket som helst (och gör det också emellanåt). Jag kan tjuta över inspelningsprojekt som går åt helvete och jag kan gnälla över att jag känner mig ensam som fan i bland. Men ”nej” jag har egentligen ingen anledning att göra det... Jag har hälsan i alla fall och jag har alltid möjligheten över att själv bestämma över mitt eget öde och ta ansvar för min egen framtid. Allt det där som du redan kommit på för länge, länge sedan har jag kommit på nu. Jag kanske tog den långa vägen till själslig rening. Det kanske tog tio månader, men nu är jag här.
Damn, it feels good to be alive...
/Elfwingson