Många (som inte känner mig) är av den uppfattningen att jag ogillar eller till och med hatar julen. Det gör jag inte, men den är inte lika viktigt för mig som den kanske är för er. Jag tycker exempelvis att stämningen är väldigt mysig. Det är äpplen, bollar, glitter och ljus i en aldrig sinande ström. Det luktar lussebullar och pepparkakor vart man än vänder sig. Jag är av en enkla uppfattningen att julen inte handlar om vem som köper flest paket, maten eller traditionen som sådan. Julen handlar om välgärningar. Om det än så bara är en liten grej så är känslan av att gjort någonting bra för någon annan än sig själv helt oslagbar. Det är inte för att döva ett dåligt samvete som jag gör det utan för att att göra saker för andra är någonting som får mig att bli fantastiskt lycklig. Det är någonting underbart att se någon spricka upp i ett leende över någonting man har gjort för vederbörande. Det gör mig glad och alldeles varm inombords. Det är sådant julen (och egentligen resten av året) handlar om. Jag ska jobba under julafton och utföra mina välgärningar och jag kommer att göra det med ett leende på läpparna.
Det finns i och för sig en fråga jag ställer mig varje jul; varför är Jesusbarnet lika litet varje år?
/Elfwingson