Jag köpte mig lycka i dag igen: jag slog lös på fattigdomen och köpte en jättelik latte samt en (inte lika jättelik, men dock god) lussebulle. Tanken var att jag skulle avnjuta dessa två lyckoting i avskild och ostörd ro. För detta sagolika nöje skulle bli hundra procent nöjsamt hade jag ett även exemplar av Metro och en bok till hands. ”Nu jävlar ska här fikas, läsas bok och nu ser jag upptagen, intellektuell och mycket viktigt ut. Norrköpings egen V. I. P-are. Fuck you!”
Det är intressant att sitta och fika själv. Folk glor på en och undrar säkert både det ena och det andra. Flera gånger under min fikasession hade jag god lust att ta fram ett block och texta med stora, tydliga bokstäver: ”JAG HAR VÄNNER. DE ÄR BARA INTE HÄR JUST NU!”
Det skulle nog ha fått folket runt omkring att lugna ner sig en smula…
Till slut går jag hem till mitt torn och undrar om vintern aldrig ska ta slut.
* * *
Jag hade faktiskt en tanke om att gå och lägga mig tidigt just i kväll. Men i stället upptar E min kväll/natt med ett samtal som inleds med ”VA?! Går du och fikar själv?!?”
”Ja… Vad ska jag göra då? Ha låtsasvännerna med mig och föra högröstade samtal med dem?”
Det fnissas på andra sidan luren och hon frågar: ”Men varför gick du och fikade själv?”
”För att alla människor och hela stan, förutom det där lilla gemytliga fiket, utplånades i ett lokalt kärnvapenkrig” svarar jag och försökte att få det att låta som om hon verkligen inte borde lägga sig i mina angelägenheter.
Hon fortsätter att tala och det blir allvar av allting. Det var skönt. Jag orkar inte med för många skämt på en gång.
* * *
Kent, Chris Isaak, Lars Winnerbäck, Anna Ternheim, Weeping Willows har rullat kväll och lär fortsätta rulla under natten. Tja, du hör ju själv… Jag har ingen musik som tar upp mig till högre höjder och medan Anna Ternheim avslöjar att hon har gett allt för Kärleken, röker jag nattens trettonde cigarett och sitter i fönstret.
Det är molnigt och det enda som är bra med att det är molnigt, är att man inte ser hur lågt månen hänger.
/Elfwingson