I morgon ska jag hänga på min skottsäkra väst, rusa ut på min praktik och jag tror att det ska bli både kul och bra. Jo… Det kommer att bli kul. Med tanke på att jag till slut fick tag på en praktikplats, så måste det bli kul annars blir jag grymt besviken. Jo då, det här kommer att bli kul.
Vi har redan ett projekt som vi ska piska skiten ur alla andra med. Så är det bara. Misslyckas vi må det vara hänt men lyckas vi kommer vi att hamna i himlen för alla stordåd vi kommer att utföra.
* * *
H tar på sig en midsommarkrans och utropar att hon är äckligt lycklig. Jag säger som jag alltid alltid sagt: Heder åt henne!
Hon är äckligt lycklig men vi andra bjuder på det. Hon om någon ska vara äckligt lycklig. Hennes förflutna gör att hon ska vara äckligt lycklig nu.
Som sagt: heder åt henne…
Visst, jag är bitter men jobbar hårt för att det inte ska gå ut över andra. Det är en dålig egenskap att låta sin bitterhet gå ut över andra. Just därför har jag nog jobbat extra hårt på den detaljen.
H frågar hur jag egentligen mår och jag svarar: ”Jag har i alla fall hälsan och det är nog så viktigt.” Hon menar att det såklart är viktigt, men att man måste ta hand om sig själv också. Hon säger att jag är en superhjälte och om att det bara är den röda capen som fattas. I nästa andetag säger hon dock att alla superhjältar ibland måste reparera sig själva efter alla slagsmål och om hur brottsligheten måste ta en paus.
Jag har inget heal yourself-kit...
* * *
Jag rullar en cigarett och undrar om världen någonsin kommer att bli sig lik igen. Men det är nog bara bra om den befinner sig underständig förvandling för då vet man att saker och ting till slut kommer att förändra sig till det bättre.
E avbryter min tankegång genom att fråga varför jag har ändrat bilden i den minsta rutan. Jag motiverar bildbytet med att jag är extremt trött på att sitta och stirra på mig själv hela tiden. Hon säger att hon inte blivit trött på den i alla fall. Det spelar nog inte så stor roll.
Tror jag...
* * *
Fy fan, vad kallt det blev helt plötsligt! Var kom den kylan ifrån…? Javisst ja, det var bara jag som glömde klä på mig ordentligt med kläder innan jag skulle gå ut.
Jag låter Anna Ternheims mjuka röst smeka mig till sömns även i natt. För första gången blir det varm och jag tar tillvara på ögonblicket som snart kommer att vara borta.
* * *
Nästa fredag ska jag baka scones igen och det ska bli bra som fan!
/Elfwingson