söndag, november 13, 2005

När jag gick hem från K-huset i morse brann det mitt i stan

Vaknar vid tretiden (på eftermiddagen alltså…) av att telefonen ringer. Alltid denna förbannade telefon som ringer när man sover som bäst. Men hade den inte ringt hade jag säkerligen sovit till fyra.
Någon frågar, mycket förvånat, om jag sov när jag gurglar fram ett ”Ja, hallå?”

Jag sov och drömde om hur i helvete jag ska klara av vintern.

* * *
E går online och säger att världen är underlig. Jag kan inte göra annat än att hålla med eftersom världen inte är som den ska vara. Eller borde vara… Eller så är det mig det är fel på och världen runt mig är fullkomligt normal.
I den bästa av världar hade olyckan aldrig funnits. Alla och allting som hade sårat mig, hade aldrig existerat och jag hade inte vetat om hur miserabel jag kan vara.
I den bästa av världar hade jag aldrig blivit bedragen (vare sig då eller nu). I den bästa av världar hade aldrig S gått under och försvunnit ur mitt liv och i den absolut bästa av världar hade jag aldrig varit rädd när jag var yngre.

Nu är det inte den bästa av världar och det kanske är bäst så.
Det är inte den bästa av världar, men om det inte varit så hade jag aldrig varit som jag är…

E menar att hösten är skön. Det tycker jag också. E säger att hon tycker om vintern också. Det håller jag bara delvis med om. Jag kan uppskatta vintern också, så länge jag inte behöver vara ute i den.
Men att hösten är skön, ställer jag mig bakom till hundra procent. Det är när hösten pågår som man ska gå genom alla parker som finns, dricka massor av kaffe uppkrupen i soffan och läsa en bra bok.
Inte för att det fungerar just nu för mig, men själva tanken är vacker.

Det blir, utan förvarning, allvar av allting med skillnaden att vi blir kvar mycket längre i det. Till slut blir det nästan för mycket så jag rusar ut i höstkvällen med en miljon tankar i huvudet. Men trots att jag kände en panikartad ilning längs med ryggraden, känns det bra att det faktiskt blev allvar den här gången.

Jag kan tycka att E och jag är på tok för klarsynta inom vissa områden och det är det blir allvar. Som i kväll exempelvis...

* * *
Jag funderar över hur i helvete jag ska klara av vintern som verkar bli fan så mörk. Men med hjälp av K-huset, vin och sällskap kommer det kanske att vara lite lättare.


/Elfwingson