Jag får ett erbjudande att flytta ifrån tornet. De tror sig gett mig ett erbjudande jag inte kan motstå. Det kan jag. Jag trivs bra här i Tornet, långt borta från den övriga världen och bara mig själv att ta hand om. Sedan är jag inte social nog att bo under samma tak som andra människor.
Inte än i alla fall…
* * *
E frågar om jag verkligen säger allt jag tänker.
Det är det man aldrig säger som man skriver i en blogg exempelvis.
* * *
H ringer och säger att det snöar i Stockholm. Hon är överlycklig över detta faktum att det faktiskt snöar. ”Grattis… Fram med pulkan, kompis!”
Jag vill verkligen inte att det ska bli vinter. Jag är nog rädd för vintern. Jag är i och för sig rädd för mycket, men just vintern är extra hemsk. Under vintern bli det alldeles för kallt för konstnärssjälar att vistas utom hus och under vintern kommer det snö innanför kragen. Precis som när man var liten. Enda skillnaden mot när man liten, är att snön aldrig försvinner.
Hon fortsätter att prata om någonting helt annat, som är mycket mer allvarligare än snöfall, och avslutar med ett ”Tack för att du lyssnade…”
Nej, just det… Jag sa ju ingenting. Jag bara lyssnade tills öronen blödde. Jag bara lyssnade.
Men fy fan, vad jag ville prata.
Jag är rädd för vintern.
Under vintern kan man frysa ihjäl.
* * *
Sångaren i Soul Her Up säger ”[...] understanding is the key to get it right”.
Om det nu är så att förståelse är nyckeln till att få det rätt, varför i helvete blir det bara fel jämt? Man kanske inte ska försöka så jävla mycket hela tiden?
Yeah right…
* * *
Jag sov nästan ingenting i natt. Jag vaknade med i gårdagens kläder, med svullna ögon och undrade vad som egentligen hände. I vilket fall som helst så börjar jag dagen med att sätta upp T’s ord på kylskåpet: ”Kom ihåg: Du är bäst!”
Jag tror att jag slocknade precis när morgonprogrammet på TV 4 började.
You do the math…
/Elfwingson